Av Henrik Nordskilde
Du ska snart delta i ett viktigt möte eller vara med på en familjefest, men kanske är du inte riktigt nöjd med ljudet i hörapparaterna. Många hörapparatsanvändare känner igen sig i denna situation och hur mycket det betyder att kunna justera hörapparaterna snabbt, effektivt och flexibelt. Det är nu alla möjligheter som telemedi- cin erbjuder kommer in i bilden. Telemedicin, eller teleaudiologi, när vi talar om hörapparater från GN Hearing, betyder kort sagt att en patient eller hörapparatsanvändare kan lösa problemet eller få hjälp utan att behöva besöka en läkare eller audionom.
Just inom hörselområdet sker utvecklingen av telemedicin mycket snabbt. I dag finns det appar som gör att hörapparatsanvändare slipper åka till hörselkliniken, men i stället kan få hörappara- terna justerade hemifrån, när de är på semester eller befinner sig någon annanstans. Med hjälp av appen kan användaren själv justera sina hörappa- rater eller skicka ett meddelande med sina önskemål om ljudjusteringar direkt till audiono- men. Därefter gör audionomen en justering som skickas till användarens app, varefter den kan laddas ner och installeras i hörapparaterna, förklarar Kimi Nina Møller, audionom på GN Hearings utvecklingsavdelning, om GN Hearings app som lanserades våren 2017.
Såhär kan du justera din hörapparat med en app
”En klassisk situation är ’cocktailparty-effekten’, när man inte kan höra vad som sägs om det är mycket buller i omgivningen. Folk skickar ofta meddelanden om att de vill ha bättre talförstå- else i dessa situationer”, förklarar Kimi Nina Møller.
Om vi tittar i kristallkulan kan användarna se fram emot fler möjligheter i takt med att hörapparaterna blir bättre och bättre på att samverka med mobiltelefoner och appar.
Telemedicin i fickformat
Marianne Levinsen, som är forskningschef på Center for Fremtidsforskning i Danmark, pekar också på mobiltekniken som en av telemedici- nens primära drivkrafter
”Det händer otroligt mycket på många områden inom telemedi- cin. Tekniken måste anpassa sig efter de erfarenheter vi får, men mobiltelefonen erbjuder utan tvivel stora möjligheter. ” Marianne Levinsen, Forskningschef på Center for Fremtidsforskning i Danmark.
Du kan ha den i fickan och är inte begränsad av att behöva sitta vid en stor skärm hemma, som det var med tidiga telemedicinska lösningar. Detta gör det mycket lättare”, förklarar hon.
De nya tekniska möjligheterna inom vården innebär också att allmänhetens förväntningar på vården förändras. Det börjar oftast hos de yngre och sprider sig därefter så att även äldre människor vänjer sig vid att det finns hjälp att få under större delen av dygnet.
”Om du ska på ett möte så vill du inte behöva vänta en vecka för att få hörapparaterna justerade. Det här systemet med att man ska behöva besöka en klinik under arbetstid – det gillar inte folk. De vill ha ett aktivt liv. I framtiden kommer folk i allt högre grad själv kunna bestämma om de vill boka en tid. Det kommer fortfarande att vara några som helst vill besöka kliniken – både äldre personer och vissa med färre resurser. De som vill har mer kontroll tar ivrigt till sig den nya tekniken”, säger Marianne Levinsen.
Audionom Kimi Nina Møller fortsätter: ”En av fördelarna med asynkron fjärrjustering som GN Hearings app använder är att du inte behöver boka tid och sedan vänta en vecka innan du kan besöka kliniken. Man skickar helt enkelt ett meddelande som beskriver problemet, varefter audionomen skickar en lösning i form av nya hörapparatinställningar. Detta ger både audiono- men och hörapparatsanvändaren möjlighet att planera arbetsdagen och vardagen efter eget behag.”
Läs också: Enkel extern finjustering med ReSound Smart 3D-appen
Apparater som testar sig själva
Nya appar riktade mot hörapparatsanvändare innebär att det i princip bara är nödvändigt att besöka kliniken när det gäller fysiska åtgärder
– till exempel om slangen på hörapparaten ständigt glider ur örat. Kimi Nina Möller menar dock att audionomer kommer att ha en viktig funktion även i framtiden – eftersom det alltid kommer att finnas saker som inte kan göras online samt att audionomer även har en motiverande roll, vilket är viktigt för att använ- darna ska dra full nytta av sina hörapparater.
”Första gången man använder hörapparaterna kan man tycka att det låter konstigt. Därför är audionomen viktig för att uppmuntra människor att fortsätta använda dem. Men alla finjusteringar och korta besök kan mycket väl ersättas med något automatiskt. På längre sikt kan man kanske föreställa sig att hörapparaten med hjälp av mobiltelefonen själv känner av om du kan höra det som du ska kunna höra – alltså att hörapparaterna själva kan kontrollera att mikrofoner, högtalare osv. är korrekt inställda i stället för att användaren behöver besöka audionomen och säga ’jag tycker att ljudet har blivit sämre. Kan du kolla det?”, förklarar hon.
Kritiska användare är guld värda
De nya telemedicinska och tekniska möjlighe- terna har också betydelse för hur snabbt människor reagerar på en hörselnedsättning. Som en tumregel brukar man säga att det tar sju år från att en person erkänner ett hörsel- problem, till att han eller hon gör någonting åt saken och skaffar hörapparater. Men i dag är tendensen att personer med hörselnedsättning gör någonting åt problemet tidigare, berättar Kimi Nina Møller.
”Redan för några år sedan när det blev möjligt att streama ljud från en smartphone till hör- apparaterna, märkte vi att åldersgruppen som skaffade hörapparater blev yngre.” Kimi Nina Møller, audionom på GN Hearings utvecklingsavdelning.
Hon känner också igen bilden att människor i dag har en annan inställning till nedsatt hörsel. Förväntningarna på vad som kan göras har ökat. Och det finns stora möjligheter att uppfylla deras önskemål med teknologi och telemedicin.
”De som blir äldre i dag är ofta friskare än äldre var tidigare. De vill sköta om sin hälsa och ta eget ansvar för hur de lever med sin hörselnedsätt- ning. Den typ av människa som inte vill vara till besvär blir alltmer sällsynt. De nya användarna ställer högre krav och det är bra för oss eftersom vi vill att de är kritiska när vi ska utveckla någonting nytt”, säger hon.
Vad är telemedicin?
Begreppen telemedicin och televård definieras av WHO som tjänster som levereras:
• Av vårdpersonal
• På distans
• Med hjälp av IT och kommunikationsteknik
• Med ett hälsofrämjande syfte
I praktiken innebär telemedicin att patienten eller användaren kan göra mycket själv via en dator eller mobiltelefon i stället för att besöka en läkare eller en klinik i samband med förebyggande, rehabilitering eller behandling. Exempel på telemedicin är appar som styr läkemedelsanvändning, uppmuntrar beteendemässiga förändringar som fysisk aktivitet eller, som till exempel här i Sverige, terapi online där personer med depression eller ångest får material om ämnet, gör övningar och har kontakt med en terapeut via e-post.